Ibland så hatar jag M. Horn
Det var långt, jätte långt. Hur ska... Kommer det att... Jag undrar om....
Jag är lycklig. Visst. Jag borde inte klaga? Jag trivs med mitt jobb. Jag har underbara
vänner och en underbar familj. Jag är frisk. Och mina problem är inga man kan jämföra
med någonting i någon stor grad.
Trots det undrar jag... Trots det säger mitt hjärta och min kropp till mig att inte vara nöjd.
Borde jag vara nöjd?
Jag vet inte vad jag vill göra när jag väl kommer hem? Har jag bråttom och borde veta?
Nej. Vill jag veta? Ja. Jag vill ha någonting att stå på, någon säkerhet. Men vad gör man?
Jo man skjuter upp det förbannade eländet. Man säger "Jag tar tag i det någon annan dag".
Men vad är idag om inte gårdagens "någon annan dag"...
Jag försöker ta tag i det... Tro det eller ej, men jag försöker verkligen. Men hur ska jag
kunna ordna upp något som känns helt utom räckhåll?
Det blir ju alltid såhär... Varför kan inte jag få vara den som vet och som är säker för en
gångs skull?!?!?! Jag tror jag har både fysisk och psykiskt ont i hjärtat den här gången.
Antar att jag får ta ett djupt andetag och bara inse.
Kommentarer
Postat av: Din Annie
Jag kommer snart älskling, då ordnar vi upp saker och ting ! Love yah. Finns alltid här <3
Trackback
